Lite oroligt

Det är så fachinerande hur gamla killar hör av sig när det redan händer mycket på killfronten.
Japp. Fotbollskillen skickade ett mail på fb; "Hur mås det?...kram"
Och min fråga är; varför?
Allt började med en fyllenatt på lokalkrogen, fest och otroligt bra sex hemma hos mig.
Men han gav sig aldrig när jag sa; "Vi har bara lite kul" utan ville ha mig för sig själv.
 
Han var... Ja hur ska man beskriva honom?
Otroligt snygg, bra i sängen, rik, omtänksam, byggarbetare (åh herregud).
Men han gav sig aldrig, hade ett jävla humör, en sjuk humor, adhd, usel kvinnosyn och vissa radikalt rasistiska åsikter.
Detta ledde till att vi ofta bråkade, visserligen köpte han upp mat, byggde om min bokhylla, hyrde filmer, gnisslade tänder precis som jag. Men vi slogs om allt, om mina extranyklar, om fjärrkontrollen, om exakt allt.
Och så den viktiga parantesten; jag gav honom klamydia, och han hämnades genom att sputa mig i ögat, så att infektionen spred sig dit. Det analyserar ungefär hela vår relation.
Jag fick till och med följa med honom till ungdomsmottagningen för att han blev så livrädd över att gå dit.
När vi senare försökte igen, så blev jag bara arg på honom, och slängde luren i örat. Han hatar när man lägger på luren.
Och när jag hört av mig någon gång på fyllan om att vi borde bli kk,
har jag fått svaret; "gå vidare, det har jag gjort"
Jag har med andra ord känt mig dum.
Och nu, ett mail på fb, hade inte du gått vidare?

Dejten med surfaren var trevlig, blev en kaffe och en promenad i solen. Han var söt, vältränad, lugn, men hade rätt tunna läppar. Jag vet inte varför jag har svårt för det. Min första kärlek J hade smala läppar, men det spelade ingen roll.
Jag hittar alltid fel.
Och fotbollskillen hade för litet ollon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0