Skjut Mig Nu!

Jag satsade på mat i alla fall. Skyller på vinet.
Och en 8,5 timmars lång dag; utan lunch.
Jag tänker på Barnet, och känner mig förvirrad. Vår relation är, inte riktigt vad jag personligen skulle kalla normal. Vi lärde känna varandra för ca 5 år sedan, via en hemsida som då hette hangel.se.
Jag var 15, sugen på livet. Han var 18 och kåt. Vi tog en fika, som inte ledde till så mycket mer den gången.

Men ett tag senare sov han hos mig, frågade om kondom, jag minns att jag svarade; "Jag är redan gravid, så du är för sent ute om du är rädd för att göra mig på smällen."
Och sedan knullade vi vilt hela natten. Han säger fortfarande att det var hans livs bästa ligg. Jag kan personligen tycka att sex som håller på för länge (när man tar cigg och vodkapauser) kan bli lite, långtråkigt och skavsårsaktigt?
Vi sågs lite då och då, ringde varandra när det var fest, var kompisar, snusk-smsade på mina NO-lektioner i åttan och nian.

Vi blev bästa vänner, och när jag och M bröt första gången, spenderade vi hela sommaren ihop.
Den karln! Jag älskar honom, på så många sätt. Han finns alltid där, han är det snyggaste jag vet, personen jag ser upp till, beundrar (varför gör jag det fortfarande?). Och han har alltid varit kär i mig. Jag har betett mig som ett svin, bara för att jag alltid trodde att sexet bara handlade om, just sex. Svårt att tro annat med tanke på hur alla människor i detta äckliga samhälle besvisat sig se på saken...

I dagens läge vill jag flytta ihop med Barnet, skaffa ungar, leva lyckliga i alla dar.
Men han är livrädd för att bli sårad igen, både av mig och resten av världen. Jag vet inte om jag tror på allt han säger, och jag har försökt bryta kontakten ett antal gånger nu, för att hinna läka. Men det slutar med hans fylle-sms om hur mycket han älskar mig, och sedan ligger vi med varandra på fyllan och kärleksförklarar oss hela natten, för att sedan återgå till varsina liv igen.
Vi kan prata om allt. Utom oss.
Och jag vet inte vad det ska bli av mig! Ge honom tid? Ta skit? Be honom dra åt helvete? Försöka ignorera känslan och låta det bli som förr?

Jag vet ifan. Men jag känner för att gråta när jag tänker på honom.
Jag var försent ute, och han är dum i huvudet som inte tar chansen, om han nu varit så jävla kär i mig alla dessa år.
Fast kär är nog inte vad det handlar om längre.
Han är min människa, min bästa vän.
Var jag tvungen att ligga med min bästa vän? Falla stenhårt den här gången och inte bara lite, lite, som förr?
Fitta. /Z

Jag sitter hemma i soffan, dricker ett glas vin. Det har blivit ganska mycket vin den senaste tiden, men jag försöker att se det som en flykt från tristessen. Efter en lång dag på kontoret, förtjänar jag att inte bry mig om konsekvenser.
Jag satt där, som varje vecka, och tittade på snön medan kopiatorn spydde ut papper efter papper.

Jag tänkte på M. Igen...
Jag vet, jag borde inte. Det är en sådan konstig känsla av, saknad och avsmak, på samma gång. Och på det, avsmak och ångest inför saknaden. Väldigt förvirrande, och ärligt talat vet jag inte om likgiltigheten inför det hela är vad jag verkligen känner, eller om det är en ren skyddsmantel.
Riddaren bakom rustningen. Jag tänker på saker vi har gjort, och det gör så ont att jag genast måste bryta tankebanan.
Så tänker jag på att han står framför mig, och då känner jag ingenting.
Min konkreta resultatlista ligger; jag saknar det vi hade. Och honom såklart, men min bild av honom har förändrats. När jag tänker på honom som i oss, älskar jag honom galet. Men så ser det inte ut längre, och bilden av honom har förändrats. Tänker jag på de tillfällena innan den bilden förändrades, så är det inte konstigt att jag saknar honom.
För då var det underbart. Och jag var lycklig. Jag var inte lycklig när vi gjorde slut, vilket gör att jag inte vill ha tillbaka honom, jag vill bara ha tillbaka det till hur det var innan.
Jag tänker alltid på M när jag jobbar på kontoret.
Det är tur att det inte är allt för ofta.
I
stället smsade jag MrBankman, skickade ett långt porrigt sms, fick respons direkt. (Han letade upp mitt nya nummer på eniro igår).
MrBankman har jag haft sex med vid två tillfällen. Förra året. Han var singel första gången och jag föll för honom då. Sedan gick han tillbaka till sin tjej, men vi fortsatte höras då jag precis hade haft mitt sista avslut med M i Helsingborg. Jag behövde någonting annat att tänka på helt enkelt, någonting som inte kunde såra mig.
Så vi snusksmsade konstant.
Det slutade med sex i mitt trapphus efter antal Redbull-vodka.
När jag vaknade fanns hans ångest i väggarna; jag bad honom gå hem.

Nu funderar jag på att smsa Oskulden, men har bestämt mig för att keep it clean. Han har varit här, vi har nog fallit för varandra till viss del, men jag är livrädd för att falla för honom. Av flera anledningar.
Han är som M, oerfaren. Man lär upp dom, dem får blodad tand och blir otrogna svin.
Dessutom rullar tankarna och kärleken för Barnet fortfarande i mitt bakhuvud.
Mer info om honom i nästa inlägg, orkar inte tänka på honom nu.

Tänkte istället bli väldigt aspackad på mitt lådvin,
och försöka att inte bli sugen på geléhjärtan.
Jag har varit nyttig idag, en youghurt, en banan och fyra knäckebröd med avokado. Äter jag geléhjärtan kommer jag behöva spy efteråt. Och det är inte schysst att spy när man druckit vin. Plus att alkoholeffekten kan försvinna.
Ja fan. /Z

Jag är en 20 årig tjej, som bor i en etta på söder i stockholm.
Jag tänker blogga anonymt, ocensurerat som fan, och endast censurera bilder.
Denna blogg komma att handla om allt mellan huvud och skithål, så att säga.
Hjärtligt välkommna att följa med mig på min lilla vardagsresa, samt kommentera diverse inlägg.
Många kyssar och fjärtar /Z